Hit & Dit

Allt började i måndags.
Jag hämtade Aurora på dagis efter mitt möte på jobbet, åkte till stan & handlade lite grann så kunde vi åka hem och börja med middagen. Pappsen låg och sov under tiden då han inte mådde bra.


Jag tyckte att hon rosslade väldigt i andningen när jag hämtat henne på dagis men tänkte inte så mycket över det, sådär direkt. Men hela tiden hemma så rosslade det och de syndes att hon fick anstärmnga sig för att få luft, vi åt lite middag men hon ville inte äta. Efter middagen så fick hon verkligen anstärnga sig för att få luft, hela halsen sögs typ in vid varje inandning och bröstkorgen följde med. Ringde rådgivningen och vi fick åka direkt in till familje läkarjouren. Där fick hon in andas ventolin och det blev bättre efter en bara kort stund, dom tog även ite prover så som snabb sänkan osv men de visa inge infektion. Hjärtljuden var något för höga men det var för att hon hade det tufft med andningen. Läkaren kom in till oss efter ett tag o lyssnade igen då hon fått läkemedel och då lät det bra, fick ventoline utskrivet att ge hemma vid behov. Detta var på kvällen så hon somna som en stock direkt vi kom hem och hon sov bra den natten.

Under tisdagen så fick hon ventoline, det häjlpte för stunden men var inte mer än så. Tänkte att det kanske tar ett tag innan de häjlper o hon lär få regelbundet så gav dagen en chans. Hon somna snällt på kvällen men när natten sedan kom så var det kört. Hon ville inte sova, kom in till oss och låg bara o vände o vred på sig, hörde hur hon rosslade och ventolin hjälpte in. Till slut så somnade hon vid 05 tiden och vi med, vaknade nästa gång strax före kl 8. Då piper hon o rosslar igen så då ringde jag till hälsocentralen. Dom ringde upp en halvtimme senare och jag berättade och dom sa att vi kunde komma in direkt så skulle vi få träffa en läkare. Vi fick komma in nästan på en gång och fick träffa en läkare vid namn Bob, han var mycket bra! Han lyssnade och sa att det låter som astma brukar göra, tror han kalla de "bronkit" men saksamma. Vi fick gå in i ett annat rum och så fick hon åter igen in andas läkemedel. Läkaren kom tillbaka efter en stund och lyssnade men det lät inge bättre, så vi blev skickade till barn kliniken på en gång med en remiss, dom kunde det hära bättre.
Så vi får dit och fick oxå komma in där nästan på en gång, det tackar vi för. Annars är man ju van att man få vänta ett bra tag innan man kommer in, trots att det gäller barn. Men när vi kom in så ställde läkaren några frågor och lyssnade igen, efter en liten stund så kom in med betapred, kortison tabletter som skulle hjälpa. Dom hjälpte verkligen. Efter bara en liten stund så lät det bra igen när hon lyssnade.

Men vi fick med oss en mask med tillhörande läkemedel till som hon får andas i när det behövs helt enkelt. Dom kallade den för kalle masken för själva mask grejjen såg precis ut som kalle med gul näbb & ögon o så. Det var bra, då blir det lite roligare för barnen att andas i den. Vi provade den för första gången nu ikväll och hon var jätte duktig, jag trodde att hon skulle vägra o tycka att det var otäckt med mask över mun & näsa men hon brydde sig inte, andades in dom 4-6 ggr som hon skulle och sen var det bra med det. Så nu hoppas vi verkligen på att denna kommer hjälpa.

Nu har vi slussat mellan familje läkarjouren ~ Hälsocentralen ~ barn kliniken, dom sistnämnda skulle vara bra på detta så vi hoppas det.


Dom kan inte ännu säga vad det är och vad det beror på.
Det kan vara en engångs företelse eller så håller hon på att utvcklar astma, det var alldeles för tidigt för att säga men det skulle följas upp. Astma kan ju vara ärftligt och det finns i släkten på både mickes & min sida.
Jag har ju tex Astma själv, min storebror, mamma & morbror.
På mickes sida så är det ena lillebror & mamma.

Så inte helt konstigt om hon får det men vi hoppas att det bara är nu.
Det kunde lika gärna bero på vädret att det växlas mellan kvavt, varmt osv.
Det får framtiden utvisa. Hon är ju pigg i övrigt men blir lätt anfådd nu om hon leker så mycket som hon brukar göra, så nu har hon velat ta det lite lugnt och kollat en del på film, oh det har har hon såkalrt fått göra.


Jag har aldrig varit så rädd i hela mitt liv, andning är inget att leka med, allvarliga saker.



Nu har ni fått lite uppdateirng om det oxå, nu ska jag slänga på soffan och bara slappa tills det blir sängen, det blir tidigt kan jag säga. Vi är helt slut!


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback